Våra resor och äventyr, Gamla Uppsala

Our travels and adventures, Gamla Uppsala

På väg hem efter vår resa till Norrköping och Göta kanal stannade vi till i Gamla Uppsala. Jag har varit här tidigare men ville  visa min fru när vi var i närheten. Utsikten över rapsfältet mot Uppsala slott och domkyrkans torn gissar jag var väldigt vacker den här fina sommardagen. 

On our way home after our trip to Norrköping and the Göta Canal, we stopped in Gamla Uppsala. I've been here before but wanted to show my wife when we were nearby. The view over the rapeseed field towards Uppsala Castle and the cathedral tower I guess was very beautiful on this fine summer day.

Fornlämningar.

I Gamla Uppsala finns tre stora gravhögar, ofta kallade Kungshögarna eller Uppsala högar. Enligt mytologi och folkminne resta över de gamla sveakungarna på 500-talet. Högarna är bland de största i Sverige (bara Anunds hög är större). Modern datering anger att de har anlagts mellan år 500 och 600. Här finns också gravfält som anses ha innehållit 200–300 gravar och lämningar nära och under kyrkan.

Antiquities.

In Gamla Uppsala there are three large burial mounds, often called the King's Mounds or Uppsala Mounds. According to mythology and folklore, the old Svea kings were erected in the 6th century. The mounds are among the largest in Sweden (only Anund's mound is larger). Modern dating indicates that they were built between the years 500 and 600. There are also burial grounds that are believed to have contained 200–300 graves and remains near and under the church.

Det finns en informationstavlor vid kullarna som berättar om dess historia. Det är riktigt intressant att läsa om platserna.

There is an information board at the hills that tells about its history. It's really interesting to read about the places.

Myt och historia

Vad gäller historisk skildring av Gamla Uppsalas roll vid tiden för Sveriges enande och före detta är det viktigt notera att det knappt finns några trovärdiga källor alls.

Enligt Ynglingatal ska Ynglingaätten ha regerat från Uppsala från tiden före Kristus till någon gång på 600-talet. Ungefär samma information finns i.

Gesta Danorum som placerar Frejs söner i Uppsala. Snorre Sturlasson berättar att 400- och 500-talskungarna Aun, Egil Tunnadolg och Adils ligger begravda i Gamla Uppsala. Det engelska Beowolfkvädet anförs ofta som ett oberoende belägg för att dessa kungar skall ha existerat. Efter de arkeologiska undersökningar som gjorts daterades gravarna till ungefär samma period som dessa kungar bör ha levat baserat på andra detaljer i historierna, men medan man i Västhögen har identifierat den begravde som en man, tycks Östhögen ha varit grav åt en kvinna, eller möjligen en yngling och en kvinna.

Det är ett faktum att de historiska traditionerna och legenderna tillskrev Uppsala som centrum i Svealand en dominerande maktställning i en stat som tidigt hade kommit att omfatta även Götaland. Detta verkar stödjas även av tidiga källor såsom Västgötalagen (Landamäri och gränslistan), där härskaren över Sverige, inklusive Västergötland, omtalas som 'Uppsalakonungen'.

Myth and history

When it comes to historical depiction of Gamla Uppsala's role at the time of Sweden's unification and before this, it is important to note that there are hardly any credible sources at all.

According to Ynglingatal, the Yngling dynasty ruled from Uppsala from the time before Christ until sometime in the 7th century. Similar information can be found in.

Gesta Danorum, which places Frey's sons in Uppsala. Snorri Sturluson tells us that the 5th and 6th century kings Aun, Egil Tunnadolg and Adils are buried in Old Uppsala. The English Beowolf poem is often cited as independent evidence of the existence of these kings. Following the archaeological investigations carried out, the tombs were dated to roughly the same period as these kings should have lived based on other details in the histories, but while in the West Mound it has been identified as a woman, or possibly a youth and a woman.

It is a fact that the historical traditions and legends ascribed to Uppsala, as the centre of Svealand, a dominant position of power in a state that had early come to include Götaland. This seems to be supported even by early sources such as the Västgötalagen (Landamäri and Border List), where the ruler of Sweden, including Västergötland, is referred to as the 'King of Uppsala'.

Gamla Uppsala

I Gamla Uppsala finns bland annat Uppsala högar och Uppsala gamla kyrka som varit både domkyrka och ärkebiskopssäte. Under 1500-talet anges Gamla Uppsala som Upplands största by räknat efter mantal. Idag är det en stadsdel i Uppsala tillhörande norra staden.

Gamla Uppsala var en centralpunkt i den förhistoriska maktstruktur i det som senare blev Svealand. Under äldre järnåldern låg platsen norr om en fjärd som förenade vattenleden Långhundraleden från det östliga Attundaland med resten av den dåtida havsviken Mälaren. Fyrisån mynnade i fjärdens nordvästligaste vik vid Östra Aros vilket betyder östra åmynningen som idag ligger i Uppsala.

Här steg en sten och en grussockel upp ur vattnet på grund av landhöjningen i början av vikingatiden som gjorde att man var tvungen att dra båtarna förbi för att kunna fortsätta färden norrut mot Tiundaland. Det största transporthindret låg vid Ulna kvarn, nord väst om Gamla Uppsala där ett vattenfall kan ha börjat visa sig ungefär vid tiden för Kristi födelse. Platsen var vid den här tiden ungefär lika viktig som Stockholm senare blev, ett lås mot de inre vattenvägarna.

Efter Domkyrkans brand 1252 togs beslut att flytta Ärkesätet till Östra Aros, Nuvarande Uppsala. Överföringen av reliker skedde år 1273. Flytten minskade Gamla Uppsalas betydelse. Båttransporterna hade då gradvis försvårats under 400 år.

Den dåvarande fjärden grundades med tiden upp och blev sannolikt den största föresängen. Kungens andel av denna fick heta Kungsängen som den heter än i dag. Kring år 985 besegrade Erik Segersäll danskarna på foeresvallarna vid Uppsala. I fornnordisk litteratur omnämns dessa som Fyrisvallarna.

Old Uppsala

In Gamla Uppsala there are, among other things, Uppsala mounds and Uppsala Old Church, which has been both a cathedral and an archbishop's seat. During the 1500s, Gamla Uppsala is listed as Uppland's largest village in terms of population. Today it is a district in Uppsala belonging to the northern part of the city.

Gamla Uppsala was a central point in the prehistoric power structure in what later became Svealand. During the Early Iron Age, the site was located north of a bay that connected the waterway Långhundraleden from the eastern Attundaland with the rest of the bay Mälaren. The Fyris River flowed into the bay's northwesternmost bay at Östra Aros, which means the eastern mouth of the river, which today is located in Uppsala.

Here, a stone and a gravel plinth rose out of the water due to the land uplift at the beginning of the Viking Age, which meant that you had to pull the boats past to be able to continue the journey north towards Tiundaland. The largest transport obstacle was at Ulna mill, northwest of Gamla Uppsala where a waterfall may have begun to appear around the time of Christ's birth. At this time, the place was about as important as Stockholm later became, a lock on the inland waterways.

After the fire of the cathedral in 1252, a decision was made to move the Archdiocese to Östra Aros, now Uppsala. The transfer of relics took place in 1273. The move diminished the importance of Gamla Uppsala. Boat transport had then gradually become more difficult for 400 years.

The former bay was eventually reshrounded up and probably became the largest foreground. The king's share of this was called Kungsängen, as it is still called today. Around the year 985, Erik the Victorious defeated the Danes on the foeres at Uppsala. In Old Norse literature, these are referred to as Fyrisvallarna.

Tro och religion – Landets kristnande och nytt biskopssäte.

Gamla Uppsala antas ha varit ett religiöst centrum för asatroende före kristendomens införande. När landet kristnades kom de slutgiltiga avgörandena att till stor del utspelas i Uppsala, där enligt gällande lag, landets kung utsågs. Det lär ha ålegat kungen att förrätta blot och åtminstone en kristen kung – Inge den äldre - ska ha avsatts sedan han vägrat att fullgöra den plikten.

Landets slutgiltiga kristnande skedde genom den makten i Gamla Uppsala konverterade till kristendomen, vilket gjorde att Gamla Uppsala först blev ett biskopssäte som flyttades dit från Sigtuna. År 1164 blev Gamla Uppsala också säte för en Ärkebiskopsstol. Domkyrkan, nuvarande Gamla Uppsala kyrka, kan ha byggts på platsen för det hednatempel som ska ha legat i Gamla Uppsala, omnämnt av Adam av Bremen som Uppsala tempel omkring 1076. Läget vid Uppsala högar kan tyda på det liksom fynd vid utgrävningar. Vid senare utgrävningar har dock inga sådana spår hittats under kyrkan.

Gamla Uppsala kyrkas senare historia

Den nuvarande kyrkobyggnaden består av ett stympat central torn och av ett kor med absid. De härstammar från den ursprungliga kyrkan som kan ha påbörjats vid 1100-talets mitt och stått färdig på 1240-talet. vissa bevarade träinventarier kan härstamma från 1100-talet. Bland annat ett av de tre så kallade triumfkorsen.

År 1273 flyttades ärkebiskopssätet officiellt till nuvarande Uppsala, där Uppsala domkyrka hade börjat byggas en tid dess för innan. Dit flyttades också namnet Uppsala till den plats som tidigare kallats Östra Aros.

Kyrkan som då var en treskeppig katedral med absidförsedda korsarmar degraderades till sockenkyrka. Under 1400-talet fick kyrkan sitt nuvarande utseende efter att det treskeppiga långhuset och korsarmarna rivits efter ytterligare en brand.  

Faith and religion – The country's Christianization and a new episcopal see.

Gamla Uppsala is believed to have been a religious centre for Ásatrú before the introduction of Christianity. When the country was Christianized, the final decisions largely took place in Uppsala, where, according to current law, the country's king was appointed. It is said to have been the king's responsibility to officiate at the blot and at least one Christian king – Inge the Elder – is said to have been deposed after he refused to fulfill that duty.

The country's final Christianization took place through the power in Old Uppsala converted to Christianity, which meant that Gamla Uppsala first became a bishopric that was moved there from Sigtuna. In 1164, Gamla Uppsala also became the seat of an archbishopric. The cathedral, now Gamla Uppsala Church, may have been built on the site of the pagan temple that is said to have been located in Old Uppsala, mentioned by Adam of Bremen as the Uppsala Temple around 1076. The location at the Uppsala mounds may indicate this, as well as finds during excavations. However, in later excavations, no such traces have been found under the church.

The Later History of Old Uppsala Church

The present church building consists of a mutilated central tower and a chancel with apse. They originate from the original church, which may have been started in the mid-1100s and completed in the 1240s. Some preserved wooden inventories may date back to the 1100s. Among other things, one of the three so-called triumphal crosses.

In 1273, the archbishopric was officially moved to present-day Uppsala, where the construction of Uppsala Cathedral had begun some time before. The name Uppsala was also moved there to the place previously known as Östra Aros.

The church, which was then a three-nave cathedral with apse cross arms, was downgraded to a parish church. In the 15th century, the church got its current appearance after the three-nave nave and the cross arms were demolished after another fire.

På väg ut från området gick vi förbi Odinsborg och mjödstugan. Det blev inget mjöd för oss,  vi hade fortfarande lång väg hem.

On our way out of the area we passed Odinsborg and the mead cottage. There was no mead for us, we still had a long way to go.

sourse:Wikipedia